Vägkantsflora i sommartid

                                     Text Berit Ragné      Bilder Camilla Pettersson

 I programmet står det ”vägkantsflora i Grythyttan” 2:a juli. Jag förstår att det växer allt möjligt efter våra vägar, där frön sprids med bildäck och vägmaskiner och kanske även med vandringskängor. Jag kände en viss tvekan inför att följa med då vi precis upplevt flera dagar med mer än +30ºC. Det verkade inte särskilt lockande att vandra vid en glödhet asfaltväg.

 Vi är några som hjälps åt att inventera olika områden i Nora kommun och vi träffades en kväll före exkursionen. Vi diskuterade och bestämde oss då att följa med. Ett beslut som visade sig vara helt rätt. Vi blev tio deltagare som samlades vid måltidens hus i Grythyttan. Där hälsade Daniel Gustafsson oss välkomna och berättade om de olika platser och vägar vi skulle besöka. Vädret var perfekt, +20ºC med lätt molnighet. Vi åkte söderut på väg 422 och parkerade på en plats med krossat skiffer – vad annat i Grythyttan. Där växte brudborstar i stor mängd samt även en skogsklocka och späddaggkåpa, tack vare kalk i marken. På dikesrenens motstående slänt växte många brudsporrar, skogsklockor och brudborstar. Man fastnade här nästan i virrvarret av skogsvicker. Kjell hittade lite överraskande ett överblommat exemplar av majviva.

 Vi flyttade oss sedan till vägen mellan Hällefors och Filipstad, in på Värmlandssidan. Det var en vacker väg med många sjöar förbi Saxå herrgård. Vi körde in på en liten skogsväg mot Färnebo. Där gjorde vi några korta stopp. Vår rastpaus kunde vi avnjuta bland mängder av slåtterblommor, ormrot och darrgräs. Vi vandrade sedan en bit på skogsvägen där vi överraskande hittade fjällgröe. Jag ringde till Owe Nilsson som befann sig på Öland på Svenska botaniska föreningens exkursion. Han talade om att fjällgröe i Värmland inte var så ovanligt. På andra sidan den lite större vägen blommade några brandliljor, ett minne av någon gammal bosättning. Där fanns också en stenmur övervuxen av mossor och lavar. Marken där var täckt av rödkämpars bladrosetter samt slåtterblommor. Vid vägen växte mängder av rödklint, dock ännu ej i blom. Vidare noterade vi vårärt, skogstry, fläcknycklar och dvärglummer. Över oss flög en hagtornsfjäril, på rätt sida landskapsgränsen, alltså i Värmland. Vi såg även sotnätfjäril. Vi fortsatte efter en väg som var kantad av ca 200 brudsporrar och däribland även vita sådana. Några av vårt sällskap gav sig hemåt vid 14-tiden.

 I två bilar for vi sedan vägen mot Orsa. Ett avsnitt av denna väg var uppmärkt med ”Artrik vägkantsflora”. Där fick vi se ängsgentiana, purpurknipprot och vitpyrola. Vi fortsatte sedan till fots längs en mindre väg där vi fick se flera ängsgentianor och den ovanliga fältgentianan. Vid bäcken intill växte kråkklöver, topplösa, samt på en torrare yta också malört.

 Nöjda och glada efter en underbar dag åt några av oss sedan pizza i Grythyttan.

 På egen risk så nämner jag att lövsångare, svarthätta och gärdsmyg sjöng för oss på vår Botaniska exkursion. Jag har blivit tillrättavisad på en exkursion i Småland när jag hörde en sommargylling och noterade det högt – ledaren, Hakelier sa då med eftertryck att detta är en botanisk exkursion.

 Tack Daniel för en oförglömlig dag i floras rike.

 För den som vill se var de olika växterna i texten påträffades kan detta ses på Artportalen.

Brudsporre, vit form Brudsporre, vit form
. . .
Fältgentiana Skogsklocka Vitpyrola
. . .
Kari Storvestre, Kjell Sundkvist, Berit Ragné, Daniel Gustafson Elisabet Kocken, Kari Storvestre. Berit Ragné, Daniel Gustafson
. .
Vägkantsexkursionen startar

Åter till startsidan