Svampinventering

av några utvalda områden

vid Vintrosa och Latorp.

(innefattar också några kärlväxter)

                                                                                                                 Narrtagging (Kavinia himantia)

                             Herbert Kaufmann, Örebro 2009

Innehållsförteckning                                 sid.

1 Inledning                                                   1

2 Lokalerna                                                  2

3 Sammanfattning                                        3

4 Skötsel och skydd                                     4              

5 Vintrosa, Lindåsen                                    5

6 Vintrosa, Granliden                                  11

7 Latorpsbruk, Holmstorps ädellövlund      20

8 Latorpsbruk, Grytsättershagen                28

9 Latorpsbruk, Grytsätterskogen               33

10 Latorpsbruk, Milstensvägen                   46

11 Latorp, Latorpängens NR                      51

12 Latorp, Lögaredammen, västerut           55

13 Förteckning över samtliga svampar       65

14 Förteckning över samtliga kärlväxter    79

15 Litteratur                                                 84

BILDER>>>

Svampinventering av några utvalda områden vid Vintrosa och Latorp.

1. Inledning

Denna inventering har utförts under de senaste åren av medlemmar i Örebro Läns Botaniska Sällskap (ÖLBS) och under mykologiveckan i Närke 2008 av medlemmar i Sveriges Myko­logiska Sällskap (SMF). Inventeringarna har skett på uppdrag  av Mats Rosenberg, Örebro Kommun.

Inventeringens huvudmål var att kartlägga förekomsten av svampar i åtta nedan redovisade områden kring Vintrosa och Latorp. Några av lokalerna har också under 2008 inventerats på förekomsten  av kärlväxter.

Personer som har deltagit i inventeringen är:

Engström, Ingrid, Örebro

Engström, Sven, Örebro

Holmer, Arne, Pålsboda

Larhed, Sylvi, Västerås

Ljungberg, Lars, Västerås

Kaufmann, Herbert, Örebro

Nilsson, Karl Gustav, Hallsberg

Oskarsdotter-Hedberg, Birgitta, Västerås

Persson, Per Erik, Viker

Ragne, Berit, Nora

Rodling-Martinsson, Berit, Västerås

Sandgren, Leif, Örebro

Herbert Kaufmann

Örebro Läns Botaniska Sällskap

Örebro 2009

2. Lokalerna

Alla lokaler ligger norr om den väg som förbinder E18 i väster med Garphyttevägen i öster (se bild nedan). De undersökta lokalerna är (från väst till öst):

1 -Vintrosa, Lindåsen

2 -Vintrosa, Granliden

3 -Latorpsbruk, Holmstorps ädellövlund

4 -Latorpsbruk, Grytsättershagen

5 -Latorpsbruk, Grytsätterskogen

6 -Latorpsbruk, Milstensvägen

7 -Latorpsängarnas NR (samt skogsområdet norr om denna)

8 -Latorp, Lögaredammen (norr och söder om Garphyttevägen)

Samtliga lokaler ligger på kalkgrund och befinner sig i ett stadium av stark igenväxning. De flesta områdena har tidigare utgjorts av betesmark. När betet upphörde för ca 50 år sedan fick områdena utvecklas fritt och här växer nu en yngre lövskog huvudsakligen bestående av alm, ask och gråal. Några äldre granar växer bland de yngre lövträden. Många av almarna har drabbats av almsjuka. På senare tid har askar drabbats av askskottsjuka som tycks sprida sig mycket snabbt.

För en närmare beskrivning av lokalerna hänvisas till de separata beskrivningarna nedan.

3 Sammanfattning.

I de undersökta lokalerna har vi påträffat 738 olika svamparter. Därav 28 rödlistade, 21 signalarter och dessuton två hittills okända arter som kommer att nybeskrivas.

Många oidentifierade svamparter har hittats som vi inte kunde bestämma och som inte upptas i våra redovisningar. De mera ovanliga arterna har insamlats, sedan torkats och de finns nu deponerade i Naturhistoriska Riksmuseets samlingar.

Vi har valt att göra en nybeskrivning av en hittills icke beskriven fingersvamp (Clavulina foetens, se sid. 40 – 42 i Svampfynd i Närke) och kommer att göra en nybeskrivning av en obeskriven kremla som hittats i Grytsätterskogen (Russula sp. sid 47 i denna rapport).

I de undersökta områdena finns en sällsynt och skyddsvärd svamp­flora som är tämligen unik för Sverige. Ingenstans i Sverige förekommer dessa rödlistade rikmarkssvamparna i så stora antal som i de inventerade Vintrosa - Latorpsområdena.

De mest sällsynta svamparna i dessa områden tillhör gruppen ”rikmarkssvampar” som t. ex Cystolepiota adulterina (flockig puderskivling), C. bucknallii (violettfotad puderskivling) samt Lepiota (fjällskivlings) -arterna med främst L. grangei (grönfjällig fjällskivling) och L. castanea (kastanjefjällskivling).

4 Skötsel och skydd.

Alle de inventerade områdena ligger i närheten av tätorter (Vintrosa och Latorp) och intill angränsande villaområden samt visar tecken av slitage. Så t.ex. förorsakar den intensiva ridningen kraftigt slitage på skogsvägarna och skogsområden intill villabebyggelsen används idag för dumpning av trädgårdsavfall. Flera både äldre och nyare ”soptippar” finns i samtliga områden.

Ridningen medför emellertid också några positiva sidor för svampförekomsten. Den ständiga bearbetningen av jorden gör att många ovanliga småsvampar finns längs dessa stråk. Tippning av kompost i skogskanterna tillför å sin sida mycket näring vilket i sin tur ger upphov till förekomsten av ovanliga Psathyrella-arter (som vi inte har undersökt i sin helhet) i dessa miljöer. Pterulea subulata (parkmattesvampen) växer på områden där det finns brännässlor och kvistar.

Förekomsten av vaxskivlingar (främst Hygrocybe, Hygrophorus och Camarophyllopsis) visar på den tidigare användningen som betesmark. Dessa svampar torde vara omöjliga att bevara, eftersom igenväxningen har fortskridit så långt att de forna betesmarkerna inte kan återställas.

Ansträngningar bör främst göras för att bevara de värdefulla och sällsynta ”rikmarkssvampar” som förekommer i de nuvarande områdena. Avverkningar och utrensningar av sly bör göras med stor försiktighet. Det är viktigt att behålla den skuggrika och fuktiga miljön för att rikmarkssvamparna skall finnas kvar. Man bör försöka att främja och bevara gamla lövträd, såsom ask, alm, ek, hassel och asp m fl. arter.

De enstaka äldre granar som förekommer bör behållas, eftersom de är en förutsättning för att dess mykhorrizasvampar skall finnas kvar i området. Tillväxten av ungar granar bör dock begränsas. Den multnande veden på marken bör få ligga kvar för att skinn och tickor skall kunna bevaras och utvecklas.

Viktigt för flera arter är förekomsten av våtmarker varför sumpiga områden (t.ex Latorpsbruk Grytsättershagen) bör bevaras. Vattendrag, som t.ex Grytsättersån bör få skydd och bevaras för att främja utvecklingen av många små Ascomyceter (sporsäcksvampar) i dess närhet.

Betningen  av området i Vintrosa, Granliden bör fortgå och betningen av södra Holmstorp bör intensifieras för att delområdet inte skall växa igen.

5 Vintrosa, Lindåsen, Vintrosa socken.

Områdets centrum X6570574, Y1450952. Storlek ca 32 ha.

Beskrivning

Lindåsen är en ädellövlund som ligger strax väster om Vintrosa centrum. I sydost av­grän­sas området av en villabebyggelse. Den södra gränsen utgörs av en grusväg utgående från Vin­­trosa centrum (Solbergavägen) och som leder västerut mot Solberga/Eriksberg. Den södra, avgränsande skogskanten består av sly och yngre lövträd. Marken är kalkpåverkad och näringsrik. En frodig markvegetation finns, speciellt i den västra delen av området kring vattendraget som rinner söderut genom Lindåsen. Längs bäckfåran kan man lättast observera de kalkblock som förekommer. Vinbergssnäcka är mycket tal­rik. Norrut avgränsas Lindåsen av kalhyggen och öppen odlingsmark. I de centrala delarna av Lindåsen förekommer gamla askar där många visar tecken på askskottsjuka med angripna årsskott. Öv­riga förekom­mande lövträd i denna del är ek, alm, al, rönn och björk. Granarna är fåtaliga och tycks ha gallrats ut tidigare. Många av de äldre granar som finns kvar är angripna av bark­borre. I Lindåsens sydöstra del finns en mindre granplantering där speciellt många finger­svampar har observerats.

Lindåsen är under igenväxning och på många ställen svårgenomtränglig. Floran är rik, på silurkalken växer bl.a. ormbär, blå- och vitsippa, gullviva, hässleklocka och skogsknipprot.

Övrigt

Området ägs av Örebro kommun. Några stigar leder genom området.

Området besöktes också under Mykologiveckan 2008 och svampfynden redovisas i rapporten ”Svampfynd i Närke” på sidan 152.

Observerade svampar i Vintrosa Lindåsen 2008:

Observerade kärlväxter i Vintrosa, Lindåsen 2008:

Fortsättning på rapporten >>>